-
Det är över ett år sedan vi träffades senast.
Det är snart ett år sedan vi pratade senast.
Jag tänker på dig ofta.
Jag drömmer om dig.
Jag vet ingenting om dig längre.
Jag känner dig inte längre.
Flera gånger har jag funderat på att höra av mig.
Men samtidigt vill jag inte veta vad som hänt i ditt liv.
Jag vill inte höra.
Det gör fortfarande så otroligt ont.
Det bränner fortfarande.
23.52
Yeah, it's perfectly clear
That love's not what you need
I tell you I don't care
But I don't want to
Anything that you say
I hear myself agree
And I don't recognize
What i've turned into
I don't know why I want you so
'Cause I don't need the heart break
I don't know what addictive hold
You have on me I can't shake
No, I'm not in control
So let me go
Release me
Release my body
I know it's wrong
So why do I keep coming back
I say release me
'Cause I'm not able to
Convince myself
That I'm better off without you
I could sleep by myself
I would burn me alive
Find me somebody else
But I don't want to
Try to leave out the love
That goes againt the grain
But I can rationalize it
If I have to
I don't know why I want you so
'Cause I don't need the heart break
I don't know what addictive hold
You have on me I can't shake
No, I'm not in control
So let me go
Release me
Release my body
I know it's wrong
So why do I keep coming back
I say release me
'Cause I'm not able to
Convince myself
That I'm better off without you..
23.20
Lägger mig nu och hoppas på en bättre dag imorgon..
GOD NATT!
Only you...
Jag vet inte om du kommer att läsa detta men du har ju kikat in här förut..
Jag saknar dig.. Jag vet inte vad jag ska skriva.. Men ja.. Jag saknar dig så otroligt mycket...
6/1 -09
Det är helt otroligt hur allt bara kan vända så fort.
Det är helt otroligt hur mycket andra kan påverka hur jag mår.
Just nu vill jag bara försvinna.
Alla tankar och känslor är för starka.
Jag klarar inte av dom.
Det gör så ont.
Om det bara fanns någon som förstod, någon som lyssnade..
Men det gör inte det. Det finns ingen jag kan prata med.
Jag har verkligen ingen jag är så nära.
Jag trodde verkligen att jag hade det...
Jag orkar inte med detta mer.
Some days..
Usch vilken dag det har vart..
Eller ja, dagen har de egentligen inte vart något fel på, de e bara jag som inte vart på topp.
Ingenting har funkat och tankar som inte borde tänkas har snurrat runt i huvudet på mig.
Så då är det ju helt perfekt att det går en "dålig dag vänlig" film på tvn.
Är nerbäddad i sängen å kikar på den nu i väntan på bättre tider.. (^^)
Hoppas ni haft en bra dag :)
It's a new dawn, it's a new day, it's a new life.. ..For me
Har inte vart på topp de senaste dagarna, det blir ju tyvärr så när jag tänker för
mycket.
Men idag lyser solen och jag har legat i soffan och tittat på "The Hills". - Love!
Dagen brukar bli bra när jag får "komma igång" långsamt.
Hoppas året har börjat bättre för er andra!
Un-break my heart, un-cry these tears
Jag känner inte för att leva längre.Men det var väl länge sedan jag kände för det.
Alla jobbiga tankar, alla jobbiga minnen, alla jobbiga känslor..
Men värst utav allt, det finns inget som stoppar det. Det finns inget som kan radera det. Det finns inget som kan få mig att glömma.
Vad har jag gjort för ont?
30 dec
Har inte mått såhär dåligt på länge, men det är väl all ångest inför imorgon.
Är bjuden hem till Nella och Marcus på middag och sedan utgång.
Skulle kunna vara kul om det inte vore för en viss person (skriver bara z, blir lättare).
Jag får dåligt samvete och skuldkänslor så fort jag har roligt eller hittar på något.
Känns som att jag gör så fel, får sån ångest.
Men samtidigt vet jag att jag inte borde tänka på z alls då z bara har ljugit och tryckt ner mig.
Z har bara fått mig att tro att det är fel på mig och fått mig att tycka illa om mig själv.
Men det är svårt att släppa z då z varit en stor del av mitt liv i nästan 3 år.
Jag vill inte vara utan z men samtidigt efter allt z gjort, hur ska jag någonsin kunna förlåta allt och lita på z igen?
Jag tror inte det går..
Det är väl egentligen helt uppenbart för alla andra vad jag borde göra, men för mig är det inte lätt.
Det är så starka känslor inblandade.
Jag vet knappt vem jag är utan Z...
Fuck, Shit eller vad fan du vill.
Jag är så jävla glömsk och klantig.
Och just nu (som typ alltid) hatar jag livet.
11/12 -08
Känner mig bara så otroligt nere hela tiden.
Oroar mig för allt, speciellt min framtid...
Jag orkar inte göra alla val man ska.
Jag orkar inte allt ansvar och alla krav.
Jag vill inte bli "vuxen"...
Kan jag inte bara få bli 10 igen?
9 December 2008
Har försökt göra olika saker som normalt gör mig glad men det funkade inte idag.
Jag är så sjukt dålig på att svara på kommentarer, Förlåt! Ska försöka bättra mig.
Bloggens design är jag trött på, måste göra något åt den .
Får ju ingen lust att skriva när den ser så deppig ut.
Usch vilket dåligt inlägg. Förlåt för de också.
Förlåt för min existens.
Den 8 december 2008
Jag vet inte vad som är bäst för mig, men det vet man väl nästan ingen annan heller?
Det är nog inte meningen att något här i livet ska vara lätt.
Har sovit dåligt inatt och orkade knappt upp imorses.
Men jag åkte till skolan ändå och det känns ganska bra.
Försökte att inte sätta någon press på mig själv och försökte intala mig att ingen annan heller gör det.
För det gör dom ju inte.
Känner inte för att skriva något mer nu.
Kanske gör det sen.
Egentligen..
Ångest, ångets, ångest...
Jag måste göra det. Jag får inte låta det rinna ifrån mig.
Men det är ju så svårt.
Och jag är rädd, riktigt rädd..
Vad vill jag egentligen?
Det bara snurrar.
Jag vet väl egentligen? Men jag kan inte.
Det är för stort. Hur ska jag klara det?
Hur ska jag klara mig?
Hur ska jag klara mig utan...?
Vad är bäst för mig, för mitt liv?
Kommer jag någonsin få ett svar?
Ett svar som jag vill höra?
Mitt allt?
Varför ska det vara så svårt att få ner sina känslor och tankar på ett papper?
Och varför ska det vara ännu svårare att prata om det face 2 face?
Det är som att jag blir förlamad och bara får sitta och titta på när allt bara rinner ifrån mig..
Jag kan inte göra någonting, det händer ingenting.
Jag blir stum, jag kan inte tänka klart. "Sorteringsmekanismen" i huvudet funkar inte.
Förvirrad till tusen. Allt som var så självklart??
Jag vet ingenting.
Tankar sprider sig åt alla håll.
Jo, jag vet vad jag vill.. Eller?
Bara att få ut det jag tänker på nu..
Jag skriver ju inte ens allt jag vill...
Om du ändå kunde läsa mina tankar..
Nu smyger sig ångesten på, vad ska jag göra?
Smått panik.
Stäng av telefonen.
Sov.
Rensa huvudet.
Det går inte..
Varför skulle det bli såhär?
Du och jag..
Läs mina tankar.
Berätta för mig vad jag vill.
Förstå utan att jag berättar!
Snälla, för jag kan inte.
Jag vill inte leva mer, jag orkar inte.
Velmaja!
Jag får sån beslutsångest över minsta lilla grej.
Jag vet ju inte vad jag vill..? Jag vet ju ingenting..?!
Kan inte någon bara bestämma och välja för mig?
kan inte någon se in i min hjärna och se i det undermedvetna vad jag egentligen vill???
Ska jag alltid vara sånhär?
Solen lyser faktiskt ibland!
Får börja skriva lite mer och inte bara snyft inlägg. Solen lyser ju faktiskt ibland!
Trött är jag på min "design" på bloggen, får se vad jag kan göra åt de..
Yesterday
Men jag skrev att jag skulle det så jag får väl hålla mitt ord!^^
Kl: 11.00 Var jag och pappa på "möte" med Ingergerd, diskuterade hur vi skulle lägga upp resten av min skolgång osv.
Tycker själv inte att vi kom fram till något direkt.. De va bara jobbigt, jag får aldrig ur mig sånt jag vill säga..
Känndes efteråt som att "nu är allt som vanligt och du börjar skolan nu".
Blev inte alls som jag ville. Usch. Ville inte bli "kastad" in i allt bara sådär.
Det är för jobbigt just nu. Orkar knappt med någon press alls utan att jag bryter ihop.
Stannade i skolan efter mötet och träffade alla igen och det gick helt okej.
Men blev lite jobbigt eller ja.. Hälsade på alla och vissa frågade "hur är det?"
Öööh.. Bra? Vad fan ska jag svara på det? Klart det inte är bra... Eller ja..
De är ju en vanlig fras som man säger typ jämt utan att egentligen verkligen undra om personen ifråga mår bra.
Det tycker jag det har blivit iallafall.. Jobbigt med vad jag ska svara bara när folk frågar som vet att det är dåligt, eller ja, svårt att förklara.. Blä Blä, skit samma..
Hade sån ångest över skolan imorses så jag stannade hemma.
ska väl ha något nytt möte tror jag..
Känns som att ingen tror på/fattar hur dåligt jag mår.
Det var likandant på 57:an..
Pratade jag med någon sköterska där så sa dom bara "men de är många som känner så, det är vanligt."
Jaha?? Det är ju som att jag skulle gå till läkarn och säga att jag hittat en knöl i bröstet och misstänker canser och han skulle svara "Men det är vanligt det är många som har det!"
Blir så irriterad..
Och bara för att det är "vanligt" och att andra har samma problem så behöver det la inte betyda att det funkar för mig??
Jag skiter väl i hur jävla "vanligt" det är! JAG vill inte och ska inte behöva leva så!
Vilket dåligt humör jag blev på nu.
Kom även precis på att jag glömt av att ta min 13 medicin.. Suck.. precis som alla dagar innan.
Det är inte normalt att va såhär jävla senil.
Nu drar jag till stallet och hoppas på bättre humör!
30/11-08 00:16
Jag känner mig så äcklig.
Men det är svårt, allt blev egentligen fel från första början.
Jag känner mig så utnyttjad.
Jag fattar inte att jag lät det gå så långt.
"Men det var ju bara fel på mig"
Fan vad arg jag blir.
Att jag kunde vara så snäll?
Att jag aldrig stod upp för mig själv?
Att jag lät leka med mina känslor?
Att jag inte fattade bättre?
"Det är normalt, jag överreagerar bara"
Jag antar det är såhär man blir hjärntvättad.
Jag fattar inte hur du kunde? Jag gav nästan upp allt för din skull.
Hur ska jag någonsin kunna lita på dig eller någon annan igen?
Bilden säger mer än 1000 ord...
Bilden beskriver vissa av mina känslor klockrent.
Det finns inte tillräckligt med ord..
